BLIND I HÖVVET

Jomen fy 17. Ian mår ok. De kom hem cirkus 02 i natt. Båda tjejerna började sömnstrula och nör väckarklockan plingade hade vuxenheten skrapat ihop 2-3 timmars sömn. 
Smart som den IQstjärna jag är körde jag sedan fullt ös på jobbet….för att sedan komma hem och bjuda på mitt fulaste jag.
Mitt fulaste jag kommer alltid när jag är trött i kombination med pms. Det är precis då det väller över mig, hur äckligt allting är här hemma och hur INGEN (läs stackars Erik) har gjort ett skit och verkar vara helt BLINDIHÖVVET eftersom han inte märkt att huset håller på att äcklas sönder av smuts och stök.
Han är egentligen inte blindihövvet, han är bara blind för sådant jag vill ha ordning på som tex att det är rätt gött med någon enstaka kvadratmeter golvyta utan leksaker och helst sömn i sängkläder som inte kan promenera i egen kraft. Själv verkar jag asblindihövvet för dieselmätaren i bilen och vardagshandlingen, men det pratar jag helst inte högt om för då kan min pms göra någon annan till ett offer och det är den inte intresserad av. 
Pms-arg-ruset börjar med att jag skäller lite och sedan blir jag okontaktbar. Idag satt ruset i  bara 4,5 timmar. På den tiden har jag med jättegnällig Git på höften städat hela huset, bytt lakan, tvättat, rafsat fram adventsskit, diskat, varit en idiot osv.  Men det är åtminstone något renare och ordnat nu. 
Urs, stackars barn. Jag vill inte städa bort deras barndom men får jag ett sånt här rus i månaden får jag hoppas att de minns nån glimt av chilla morsan också. 
Nu ska jag tända av med chips. Shit loads of chips, och dipp, med Pepsi Max och en skopa självömkan. Hoppas ni chillar lika mycket som jag idag.

Bild på mitt perfekt stylade kontorsfönster. FN-flagga, manspreadande muskelman och lite adventsskit. 
Fin helg på er!