En mördare

Just när ni tyckte vi hade blivit för präktigt glada och käcka här inne så kom en härlig skitdag. Hantverkarna är ett riktigt tröttsamt stressmoment (samtidigt tacksamheten över att vi inte behöver göra detta själva…) som gör att vi måste dra hemifrån varenda dag, fast vi egentligen känner att vi har shit loads att göra på huset. 

Idag när det var stekigt varmt tänkte vi stranden så vi tänkte praktisk närliggande liten-sjö-strand och då tänkte vi ju helt käpprätt eftersom där finns också lite djupare vatten och en käck brygga med möjlighet till dödshopp för en 1,5åring. 

Det slutade med att vi åkte hem. Det brukar ju de flesta utflykter sluta med men den här slutade väldigt abrupt och med att jag fick pms-avlöning och flydde ut i skogen. 

Skogen skogen skogen. Ända sedan tonåren har jag ångestvankat i dig. Hittat tillbaks till nån sorts rimlighet i huvudet. 

Dofterna, ljuden, de äckliga djuren, en kantarell. Vid ett tillfälle blev jag livrädd. Det prasslade till och plötsligt hoppar något fram och jag kvider till av panik. Jag trodde det var en mördare men sedan såg jag att mördaren bara var en 15 cm fet padda. Den får symbolisera all pms, all otillräcklighet och frustration som legat i luften idag. Rövhatt då!

Hej då. Hoppas ni haft det bättje!